Ett enskilt rum på Sabbatsberg Songtext
von John Holm

Inatt svävar änglar vid din sängkant
Och snart så knackar någon på din dörr
Men ändå tycks du ha det ganska ensamt
Din tid är slut och allt är som sig bör

Jag hoppas dock du inte känner ängslan
Inför din färd till fjärran horisont
Somt är ledsamt, somt är glatt i livet
Din skjorta ren som snö, men är din själ lika vit?


Jag sitter här i nattens sena timme
Men tror ej att jag är till större tröst
Jag sköter en maskin som sprider ånga
Den skänker lindring åt ditt sjuka bröst

Jag undrar om du sover eller tänker
Och om du tänker, vad du tänker på
Din matta blick som söker morgonljuset
Har mist sin ungdoms glans och din hy är grå

Jag hoppas att du skådat stora vatten
Och att ej livets minnen mist sin färg
Jag ser din ande flyga ut i natten
Ut från ett enskilt rum på Sabbatsberg


Jag sitter hopplöst hjälplös vid din sida
Men känner tjusningen som döden har
Ett paradis där ingen mänska lider
Jag är ej rädd att följa, men min ungdom får mig att bli kvar