Rik man Songtext
von Ulf Lundell

En hund skäller långt bort i frosten
Månen en tunn båge av platina
Jag bankar pannan mot väggen
Ännu ett minne som gick av som en mina

Bäst jag drar på mej dom gamla bootsen igen
Bäst jag ger mej av ut på driven, mens jag kan
Tusen mil, men den här kedjan runt foten känns
Bara den som är herre över sej själv är en fri man

Är inte rädd för att gå till korset och böja mej
Be honom ta spökena ifrån mej, be om nåd
Jag är inte rädd för att öppna mej, röja mej
Inte rädd för nånting här annat än att bli död och hård


Jag vill ha mitt kaffe svart som
Natten tidigt på morgon
Jag tar mej till Luzern via Munchen, Berlin
Jag hör kattugglan hoa, hör den där hunden yla och morra

Bara den som är herre över sej själv är fri
Stjärnorna gnistrar, kärleken gör ont
Hör hur räven skriker, hör hur hunden svarar
Tystnaden dånar, jag går in igen, huset är tomt
Ute på åkrarna bara frosten, rådjur och harar

Jag har fått så mycket
Jag kommer att dö som en rik man
Hur fattig jag än blir, hur vilse jag än går
Jag kan öppna mej nu inför alltet som en fri man

Bara den som är herre över sej själv
Kan följa sina spår
Bäst jag drar på mej dom gamla bootsen igen
Bäst jag ger mej av ut på driven, mens jag kan


Tusen mil, men den här kedjan runt
Foten den känns
Bara den som är herre över sej själv är en rik man