Ansgars handskar Songtext
von Torsson
Ansgars handskar Songtext
När som kungens knekt sa till fru Engelbrekt
Att hon inte fick gömma sin man
Ja, då sa hon direkt att hon och Engelbrekt
Inte längre var gifta med varann
Och knekten försvann
Och hennes man kom fram
"Det hade räckt", sa Engelbrekt
"Om du bara hade ljugit lite grann"
När som Axel Oxenstierna kom med sin häst
Var den ryktad, pyntad och fin
Också kungens häst hade klätt sig till fest
Och satt på sig en högfärdig min
Och hans ögon var kalla
När han viskade till alla
"Axels häst har blivit smittad av pest
Mot det hjälper ingen medicin"
Och kungar och adelsmän är bättre än präster
Fattig är sämre än rik
Lärling och gesäll är underordnad mäster
Men den ene är den andre ändå lik
När som Carl von Linné fyllde 43
Så stod ytterdörren på glänt
Då kunde man se att hans protegé
Räckte över en skål som present
Han applderade
Och gratulerade
"Vad är det med det"?, sa Carl von Linné
"Du är ju ändå bara en student"
När som Karl XII, kom tillbaks till armén
Så var högkvarteret bränt
Då sa Ansgar Petrén, en beriden kapten
Att det blev bränt av en dubbelagent
"Ta av dina handskar"
Sa Kungen till Ansgar
"Du var inte sen att tvätta dig ren
Så det inte skulle synas vad som hänt"
Nä, kungar och adelsmän är bättre än präster
Fattig är sämre än rik
Lärling och gesäll är underordnad mäster
Men den ene är den andre ändå lik
När som Alfred Nobel laga revbenspjäll
La han in mera ved i sin spis
För Alexander Bell hade samma kväll
Kommit hem till Nobel med en gris
Bell sa: "Mera salt"
Och "Det är för kallt"
"Jag är trött på ditt gnäll", sa Alfred Nobel
"Du ska aldrig få mitt pris"
Att hon inte fick gömma sin man
Ja, då sa hon direkt att hon och Engelbrekt
Inte längre var gifta med varann
Och knekten försvann
Och hennes man kom fram
"Det hade räckt", sa Engelbrekt
"Om du bara hade ljugit lite grann"
När som Axel Oxenstierna kom med sin häst
Var den ryktad, pyntad och fin
Också kungens häst hade klätt sig till fest
Och satt på sig en högfärdig min
Och hans ögon var kalla
När han viskade till alla
"Axels häst har blivit smittad av pest
Mot det hjälper ingen medicin"
Och kungar och adelsmän är bättre än präster
Fattig är sämre än rik
Lärling och gesäll är underordnad mäster
Men den ene är den andre ändå lik
När som Carl von Linné fyllde 43
Så stod ytterdörren på glänt
Då kunde man se att hans protegé
Räckte över en skål som present
Han applderade
Och gratulerade
"Vad är det med det"?, sa Carl von Linné
"Du är ju ändå bara en student"
När som Karl XII, kom tillbaks till armén
Så var högkvarteret bränt
Då sa Ansgar Petrén, en beriden kapten
Att det blev bränt av en dubbelagent
"Ta av dina handskar"
Sa Kungen till Ansgar
"Du var inte sen att tvätta dig ren
Så det inte skulle synas vad som hänt"
Nä, kungar och adelsmän är bättre än präster
Fattig är sämre än rik
Lärling och gesäll är underordnad mäster
Men den ene är den andre ändå lik
När som Alfred Nobel laga revbenspjäll
La han in mera ved i sin spis
För Alexander Bell hade samma kväll
Kommit hem till Nobel med en gris
Bell sa: "Mera salt"
Och "Det är för kallt"
"Jag är trött på ditt gnäll", sa Alfred Nobel
"Du ska aldrig få mitt pris"
Writer(s): Akerstrom Bo Robert Fredrik Lyrics powered by www.musixmatch.com