Det Är Ju Dej Jag Går Och Väntar På Songtext
von Stefan Borsch

Regnet slår mot rutan
Jag stiger ur min säng
Och söker efter tecken på
En sol som kikar fram igen
Då ringer det på dörren
Och drömmarna slår in
Där står du och det blir uppbehåll
I varje fall i mitt sinn

Det är ju dig jag går och väntar på
Det ju du som får mig till att leva
Och solen strålar som en gåta
Och plötsligt spricker himlen i blått
Det är ju dig jag går och väntar på
Det är ju du som får mig till att sväva
Och om det bara är en dröm
Väck inte upp mig då


Du står en stund och mumlar
Om att någonting har hänt
Att det nu gått upp för dig
Allt som jag så länge känt
Då rodnar du emot mig
Av härlig ärlighet
Bara lugn, för jag blir aldrig trött
På glimten i din blick

Det är ju dig jag går och väntar på
Det ju du som får mig till att leva
Och solen strålar som en gåta
Och plötsligt spricker himlen i blått
Det är ju dig jag går och väntar på
Det är ju du som får mig till att sväva
Och om det bara är en dröm
Väck inte upp mig då

Du står och drar nervöst i din klänning
Och undrar om jag bjuder på te
Jag blir en smula svald och förlägen
När du emot mig ler


Det är ju dig!
Det är ju dig jag går och väntar på
Det ju du som får mig till att leva
Och solen strålar som en gåta
Och plötsligt spricker himlen i blått
Det är ju dig jag går och väntar på
Det är ju du som får mig till att sväva
Och om det bara är en dröm
Väck inte upp mig då