Sällskapsspelet Songtext
von Roffe Ruff
Sällskapsspelet Songtext
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Vi var som gjorda för varann, det hela passa som en kniv i slidan
Men lik förbannat locka brasset på den andra sidan
Jag brände bron som du rasera
Och svor att aldrig mera reparera den, jag låter inte sånt passera
Dina vänner ville bara se min sämsta sida
Som bäst så var jag mest en pest, som värst en jävla pina
Blev reducerad till nånting som du fick genomlida
Nu var du äntligen tillbaks med dem på nästa lina
Upp på ett toalock, choka knoll och tott för att få snorta nåt
Alla kunde lägga upp och få sig nåt
Det där är nåt som inte du kan trolla bort längre
För kort i rocken för att gömma kort i rockärmen
Jag ser igenom dig
Inga rökmaskiner eller speglar kan dupera mig eller kamoflera dig
Du var den förste i en lång rad besvikelser
Livsavgörande men ändå saknar du betydelse
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Ey, 230 meter, det var sträckan mellan våra båda lägenheter
Nu är sträckan mellan oss som mellan två planeter
Inget nytt under solen, det finns inga relationer utan svårigheter
Du tog mig ned på jorden, jag gick på rosa moln
Hög på mun mot mun-metoden fastän mellan dina lår
Så beroende av nya mål, som en troende
Frälst, så jag sket i det, det är mina sår
För tänk vad konstigt att den rätte fanns i mitt kvarter
Och tänk vad konstigt att den rätte kunde blir så fel
Du blev mitt värsta misstag, nånting jag vill ha ogjort
Du gav mig hälften piskslag, du gav mig hälften morot
Och som en åsna var jag envis nog att härda ut
Min tro på dina ord blev oket jag får bära nu
Du blev den siste i en lång rad besvikelser
Du krossa mig men det saknar väl betydelse
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Vi var som gjorda för varann, det hela passa som en kniv i slidan
Men lik förbannat locka brasset på den andra sidan
Jag brände bron som du rasera
Och svor att aldrig mera reparera den, jag låter inte sånt passera
Dina vänner ville bara se min sämsta sida
Som bäst så var jag mest en pest, som värst en jävla pina
Blev reducerad till nånting som du fick genomlida
Nu var du äntligen tillbaks med dem på nästa lina
Upp på ett toalock, choka knoll och tott för att få snorta nåt
Alla kunde lägga upp och få sig nåt
Det där är nåt som inte du kan trolla bort längre
För kort i rocken för att gömma kort i rockärmen
Jag ser igenom dig
Inga rökmaskiner eller speglar kan dupera mig eller kamoflera dig
Du var den förste i en lång rad besvikelser
Livsavgörande men ändå saknar du betydelse
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Ey, 230 meter, det var sträckan mellan våra båda lägenheter
Nu är sträckan mellan oss som mellan två planeter
Inget nytt under solen, det finns inga relationer utan svårigheter
Du tog mig ned på jorden, jag gick på rosa moln
Hög på mun mot mun-metoden fastän mellan dina lår
Så beroende av nya mål, som en troende
Frälst, så jag sket i det, det är mina sår
För tänk vad konstigt att den rätte fanns i mitt kvarter
Och tänk vad konstigt att den rätte kunde blir så fel
Du blev mitt värsta misstag, nånting jag vill ha ogjort
Du gav mig hälften piskslag, du gav mig hälften morot
Och som en åsna var jag envis nog att härda ut
Min tro på dina ord blev oket jag får bära nu
Du blev den siste i en lång rad besvikelser
Du krossa mig men det saknar väl betydelse
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Writer(s): Gunnar Simon Hansson Lyrics powered by www.musixmatch.com