Låftamannen Songtext
von Pelleperssons Kapell

I soffan siddor mormor o snackar nätt med glöttarna,
I röggen har hon reumatism men soffegaveln stöttar'na,
Nu truar hon med näven och röster litt på hodet,
Nu skrämmer hon opp glöttarna och tar ifrå di moded,

På loftet sir hon bor där en man med skägg till knäna,
Hon sir att hon har sitt han ti't, när ingen har vatt med'na,
Går glöttarna på loftet och e di ente snälla,
Så tar han dom och sätter dom ini sin glöttafälla,


På loftet sir hon bor där en man med skägg till knäna,
Hon sir att hon har sitt han ti't, när ingen har vatt med'na,
Går glöttarna på loftet och e di ente snälla,

Så tar han dom och sätter dom ini sin glöttafälla,
Nu grinar alla glöttarna och slår sig säll på knäna,

Och frågar mormor on hon vill att di ska tro det där nä,
Nä glöttar nu för tiden bara grinar när en skäller,
På spöge tror de inte mer och storken ente heller


På spöge tror de inte mer och storken ente heller
Glöttar nu för tiden grinar när en skäller,
På spöge tror de ente mer och storken ente heller
På spöge tror de ente mer och storken ente heller
På spöge tror de ente mer och storken ente heller
På spöge tror de ente mer och storken ente heller