Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken Songtext
von Olle Adolphson

I januari månad år nittonhundratre
Ett gäng av kungsholmsbusar på marsch man kunde se
Med pavan uti fickan och med lurporna på sne′
De var sura för de aldrig fick va' me′

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

Och samma kväll så samlades allt uppå Brunkeberg
Ett saftigt gäng som frusta Klaras öl och must och märg
Det var aldrig tal om kanske när de börja mucka gräl
De var sura för att allting var så fel

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt


Det dånade om busarna som kom från Gamla Stan
Med åttiåtta söderkisar, grabbar hela dan
Och från Östermalm det tågades med schvung och svaj och spänst
Fast de var sura för de jämt fick gå längst

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

Och Tegelbacken tömdes raskt på slödder, böss och skarn
När busarna kom tågandes från alla håll i stan
Där låg den tom och tigande i månens vita ljus
Medan sången steg bland kåkar och bland hus

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

De stod vid Tegelbacken, de stod där man mot man
I månens bleka ljus, men ingen vågade sig fram
I fyra timmar hötte de och skrek från varsin gränd
Och sen så vände de på klacken och gick hem


Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

Men än idag med fasa talar man i Stockholms stad
Om hur busarna på Tegelbacken slogs tre dar å rad
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt