Lycklig och förvånad Songtext
von Lars Winnerbäck

Som att låta drömmarna ta fart
nån natt på väg från replokalen
Ah, det var så det var
Som att röka hemrullat i smyg
på rasten, bakom gympasalen
Ah, det var så det var

Och du gick sakta nerför gatan
vi hade inte bråttom hem
Och jag vände mig om ibland
för att få en skymt av dig igen

Det var så det var
Som om stämningen fanns kvar
När mörkret lagt sig dunkelt över stan
Som en känsla i förvar
Ah, som i trans blev jag harmonisk och human
Du var mitt hem och min oas
Du gav mig gåtorna tillbaks
Du gjorde mig lycklig och förvånad


Som att få nog och ta sig hem
längs med rälsen över slätten
Ah, det var så det var
Som att våga ropa hej för tidigt
som att vissla i vinjetten
Ah, det var så det var

Och du gick sakta nerför gatan
och det mörkna′ och blev kallt
Men jag hade din värme kvar i ryggen
och jag såg dig överallt

Det var så det var
Som om stämningen fanns kvar
När mörkret lagt sig dunkelt över stan
Som en känsla i förvar
Ah, som i trans blev jag harmonisk och human
Du var mitt hem och min oas
Du gav mig gåtorna tillbaks
Du gjorde mig lycklig och förvånad
Ah, lycklig och förvånad

Som att få nog och ta sig hem
längs med rälsen över slätten
Ah, det var så det var


Som om stämningen finns kvar
Nu när mörkret lägg sig dunkelt över stan
Som en känsla i förvar
Ah, som i trans blir jag harmonisk och human
Du är mitt hem och min oas
Du ger mig gåtorna tillbaks
Du gör mig lycklig och förvånad

Det är så det känns
Du gör mig lycklig och förvånad
Ah, lycklig och förvånad

Aha