Svarte Rudolf Songtext
von Harry Brandelius

Se, Svarta Rudolf dansar
Och böjer sin nacke och ler.
Han tänker på stormande nätter
I Amsterdams glädjekvarter.
Han drömmer om flickornas kransar
Och svävande bruna ben
På stranden av blåa slätter
Vid Samoamånens sken.


Han böjer sin nacke och blundar
I flygande roslagsvals.
Så höll han i smäktande lundar
Sin arm kring chilenskans hals;
Så böjde han krullig hjässa
En afton i negerbyn
Mot trettonårig prinsessa
Med eldsken på ebenholtshyn.

Så dansa de svajiga karlar
På Malagas vinstänkta redd.
Den vitröda tösen bävar,
Bedårad, förlorad, förledd.
Hon ler i den väldiges nävar
åt allt vad han tog och gav,
Hon suckar, och vinden svarar
Från Ålands jäsande hav.