Harmageddon boogie Songtext
von Arbete & fritid

När storkommunens pampar blitt för stora i truten
Då samlas kommunalastrala djävlar runt knuten
Dom hjälper till att så och de hjälper till att skörda
Och dom är både blåa, gröna, bruna, grå och röda

När allting går på sned och Stora Daldammen brister
Då kan man inte laga den med Karlssons klister
Då är det bara att kuta
Det är inte värt att sluta
Förrän man kommit ända upp
På Pilkalampinoppis topp

När oljan sprutar ut i sjön och vattnet förstörs
Då blir det inga fiskar åt vår broilerfabrikör
Och ingen fisk går heller till hans hundmatsfabrik
Stackars Gullisnuttan våran kockerspanieltik


När allting går på sned och Stora Daldammen brister
Då kan man inte laga den med Karlssons klister
Då är det bara att kuta
Det är inte värt att sluta
Förrän man kommit ända upp
På Pilkalampinoppis topp

När drivhuseffekten gör atmosfären kvav
Och polerna smälter och jorden blir till hav
Då kunde väl delfinerna ta över kommersen
Men de dog ju redan i förra versen

När allting går på sned och Stora Daldammen brister
Då kan man inte laga den med Karlssons klister
Då är det bara att kuta
Det är inte värt att sluta
Förrrän man kommit ända upp
På Pilkalampinoppis topp

När skogsbolaget huggit ned den sista lilla granen
Då finns det ingen luft mer i ballongerna åt barnen
Då blir det till att hålla andan hela dagen lång
Och medan vi gör det sjunger jag på min sång


När allting går på sned och Stora Daldammen brister
Då kan man inte laga den med Karlssons klister
Då är det bara att kuta
Det är inte värt att sluta
Förrän man kommit ända upp
På Pilkalampinoppis topp

När bomberna ramlar från himmelen ned
Då är det skit detsamma om den fattige någon sked
Då blir allting ingenting på ett enda litet kick
Och jämlikheten inför sig i samma ögonblick

När allting går på sned och Stora Daldammen brister
Då kan man inte laga den med Karlssons klister
Då är det bara att kuta
Det är inte värt att sluta
Förrän man kommit ända upp
På Pilkalampinoppis topp

Som ni ser är sätten att dö på flera
Och innan vi slår till hittar vi säkert på mera
Man tycker att det räckte med ett sätt åt gången
Men vi ska vara värst och det av hela konkarongen

Människan är en skit som guppar kring i tidens älv
Och visste hon det skulle hon släppa sig själv
Hon verkar vara nöjd med att vara fängslad i en ända
För om man släpper ut så kan ju vad som helst hända
Hon kunde kanske flyta in till tidens strand
Hon kunde kanske rentav bli spolad i land
Hon kunde kanske hitta en sol att sova hos
Hon kunde bli förvandlad från dynga till ros